På den här sidan beskriver vi hur vår verksamhet är uppbyggd organisatoriskt, hur projektet kom till och hur vi planerar för framtiden. Egnahemsfabriken är ett allmännyttigt projekt som ska bidra till ökad samhällsnytta och stärka lokalsamhällets ekonomi och sociala sammanhållning. Vilka specifika samhällsnyttor vi siktar på att uppnå kan du läsa mer om här.

 

Egnahemsfabriken Tjörn (ekonomisk förening)

Egnahemsfabriken Tjörn bedriver den praktiska verksamheten i form av en ekonomisk förening. Detta är en demokratisk, väl reglerad och etablerad organisationsform för alla typer av verksamheter, där medlemmarna kan få en direkt nytta av verksamheten.

Vår ändamålsparagraf lyder såhär:

”Föreningen har till ändamål att främja lokal samhällsutveckling samt medlemmarnas ekonomiska och andra intressen. Detta sker genom att föreningen stöttar genomförandet av självbyggeriprojekt i olika skalor. Föreningen organiserar och genomför även seminarier, utbildningar och andra sociala aktiviteter till medlemmarnas gagn, samt bedriver informationsarbete. Medlem deltar i verksamheten genom att nyttja föreningens fabriksplattform och andra stödjande resurser såsom rådgivning, verktyg, handledning och volontärhjälp för egna självbyggeriprojekt. Medlem kan också delta i verksamheten med syftet att bidra till andra medlemmars byggprojekt, eller för att ta del av innehåll i föreningens aktiviteter. Medlem kan också vara anställd i föreningen.”

Medlemsskap i föreningen är öppet för alla som vill använda sig av Egnahemsfabrikens tjänster. Samtliga medlemmar har närvarorätt och rösträtt vid årsmötet. Medlemsavgiften fastställs av årsmötet. Du kan ansöka om medlemsskap i föreningen här.

Egnahemsfabriken Tjörn är ett exempel på socialt företagande och vi bedriver en arbetsintegrerande verksamhet. Det innebär att vi ger sysselsättning åt grupper som behöver etablera sig på arbetsmarknaden och att vi tar stor hänsyn till människors olika förutsättningar. Arbetsintegrerande socialt företagande kan du läsa mer om här.

Att verksamheten drivs som ett socialt företag innebär även att verksamheten drivs utan kommersiellt intresse och att all eventuell vinst återinvesteras i verksamheten.

Styrelse
Styrelsen i den ekonomiska föreningen Egnahemsfabriken Tjörn utses av årsmötet. Styrelsen kommer att presenteras närmare på den här sidan inom kort.

 

Egnahemsfabriken (ideell förening)

Den ideella föreningen Egnahemsfabriken är skild från den Ekonomiska föreningen Egnahemsfabriken Tjörn, som beskrevs ovan. Detta beror på att den idella föreningen har ett annat ändamål och syfte. Dess mål är inte att bedriva praktisk byggeriverksamhet utan att förvalta och sprida konceptet och idén Egnahemsfabriken. Vi tror nämligen att detta sätt att samarbeta på och stötta varandra i sociala självbyggeriprocesser är framtidens sätt att bygga hus – på egen hand, tillsammans.

Vi vill därför inte att det ska stanna med vårt initativ på Tjörn. Istället vill ser vi gärna att det blir fler Egnahemsfabriker i Sverige, på andra håll. Är ni en lokal utvecklingsgrupp som funderar på att starta en Egnahemsfabrik på er ort bör ni ta kontakt med en styrelseledamot (nedan). Härigenom kan ni få:

  • Tillgång till konceptet (och möjlighet att använda namnet/varumärket)
  • Starthjälp, utbildning, rådgivning, erfarenhetsutbyte
  • Administrativt stöd
  • Hjälp med marknadsföring

Styrelse
Styrelsen i föreningen Egnahemsfabriken utses av årsmötet. Styrelsen kommer att presenteras närmare på den här sidan inom kort.

Medlemsskap i den idella föreningen är öppet för alla som delar föreningens målsättningar.

 

Bakgrund och initativtagare

Idén till Egnahemsfabriken föddes våren 2017 ur ett samtal som inbegrep aktörer i civilsamhället på Tjörn samt Tjörns kommun. Samtalets utgångspunkt var de aktuella utmaningarna att framskaffa bostäder till gruppen av nyanlända. Samtalet handlade inte bara om den akuta situationen utan också den mer långsiktiga: flera nya Tjörnbor har börjat rota sig på vår ö, hur kan denna grupp på sikt få möjligheter att stanna kvar där man börjat rota sig, och inte på grund av bostadsbrist tvingas flytta till Göteborg eller annat storstadsområde?

En röd tråd i samtalet var den dubbla utmaningen: att nyanlända på samma gång saknar både jobb och bostad. Den kombinationen innebär samtidigt en möjlighet för just denna grupp att lösa sitt bostadsbehov genom att under en tid jobba med att bygga sina bostäder själva. Detta vore som arkitekten Anders Nyquist (bilden) påpekade i en artikel i GP redan hösten 2015, en typisk win-win för både individer och samhälle: ”Om vi startar självbyggeri för flyktingar så erbjuder vi meningsfull verksamhet och en snabbare integrering för de människor som i åratal förvaras på flyktingförläggningar runt om i landet.” Rätt självklart? Men först måste en del strukturella hinder undanröjas.

I samtalen växte insikten att det behövdes ett öppet och gränsöverskridande samarbete mellan civilsamhälle och offentlig sektor för att lösa ut de hinder som ligger i vägen för en sådan lösning. Samtidigt insåg vi att det finns fler grupper med likaledes stora bostadsutmaningar som måste inkluderas och sålunda vidgades målgrupperna även till ungdomar och äldre.

Bara med den kombinationen kan Egnahemsfabriken bli en gränsöverskridande mötesplats som är till både för nya och gamla Tjörnbor.

Men hur skulle man göra i praktiken? Hösten 2017 konkretiserades diskussionerna till konceptet Egnahemsfabriken. För att komma vidare och gå från idé till handling samlades en konstellation av organisationer och lämnade in en gemensam ansökan till statens innovationsmyndighet Vinnova, som beviljade projektet de innovationsmedel som har utgjort hävstång som har gjort det möjligt för projektet att ta steget till att sjösätta den konkreta lösningen. I samarbetet ingick vid det här laget inte bara lokala parter utan även andra aktörer: Föreningen för Byggemenskaper, Svenska Kyrkan Tjörn, Föreningen Byggbrigaden, Studieförbundet Vuxenskolan, Ekopoolen, RISE – Research Institutes of Sweden, Chalmers, samt arkitektkontoret Inobi. Hela tiden i god dialog med lösningsinriktade Tjörns kommun.

Under våren 2018 har samarbetet breddats ytterligare och den lösa nätverkssamverkan mellan initativtagarna har överförts till den formella föreningsformen.

Där befinner vi oss nu. Fortsättning följer… (se i vår projektplan hur vi tänker oss fortsättningen)